HDCD är en förkortning som beskrivits lite olika. Det rätta namnet är High Definition Compatible Digital.
Tekniken kom till under mitten av 70-talet av Pflash Pflaumer och Keith O. Johnson (kallad ”professor” Johnsson på grund av sina högt ansedda ljudinspelningar). De vill få bukt på begränsningarna som de upplevde fanns på det då nya CD-ljudet.
Så för ändamålet startades företaget Pacific Microsonics där de skapade en innovativ, elektronisk utrustning för mastring med en unik encoding-process. Namnet blev Model-One och senare uppgraderingen Model-Two, som många än idag anser vara en av de bästa A/D-omvandlarna som skapats. I samarbete med elektronikföretaget Burr & Brown tog de fram ett specialgjort chip för avkodning i CD-spelare och DAC:ar som öppnade upp ljudet i ursprunglig återgivning. Det här var under åren1996-1997.
Keith O. Johnson fick nu som ljudtekniker unika möjligheter. Han kunde använda inte bara den specialgjorda inspelningsutrustningen – som i sig var top-notch för inspelning av musiker och orkestrar. Han kunde utan problem höja ingångssignalen till -6 dB. Nu kunde han i sitt skivbolag Reference Recordings erbjuda musik på CD i ett nytt format – HDCD-CD.
Burr & Browns chip började beställas av ljudtillverkare. NAD’s CD-spelare hade nu en liten diod på fronten till vänster om displayen med de små bokstäverna HDCD ovanför. Skivbolagen hoppade på det nya formatet och på de CD-skivor som hade koden för HDCD-ljud visades HDCD-loggan längst ner på CD-etuiets baksida.
Det märkliga var att när jag under min tid som ägare av en HDCD-spelare, frågade skivbolagen efter deras HDCD-exemplar, kunde de inte söka på den parametern i sina databaser trots ett stort antal titlar. Så jag startade en research. Jag gick in i skivbutiker med block och penna och vände på varje CD-skiva på jakt efter logotypen. Listan växte och jag la upp den på en bloggsida som rätt och slätt hette HDCD-katalogen. Det satte snabbt igång ”experter” som på sociala media (kommunities) började sina hatkampanjer med nedlåtande ”know-how”-kommentarer. Trots att jag fick underlag direkt av O. Johnson och Pflaumer för att med detaljerad information möta upp alla förutfattade meningar om mediet, gav man sig inte en tum om ”bluffen”. Det var en tung tid. Men trösten visade sig finnas hos alla andra runt omkring som var positiva.
2007 beslutade EU om en lag som förbjöd kretskort och chip som innehöll bly. Eftersom HDCD-chipet från Burr & Brown innehöll bly så stannade tillverkningen abrupt. Microsoft köpte senare okunnigt, rättigheten till HDCD eftersom de inte hade en decoder att erbjuda.
MEN: nu idag finns det åter igen CD-spelare med HDCD-decoder som exempelvis tysk-tillverkade T.A.C. och Vincent med inbyggd HDCD-decoder. Det innebär alltså att Burr Brown har tagit fram ett blyfritt chip. Reference Recordings visar på sin hemsida att de åter igen ger ut HDCD-titlar.
